Imorgon är alla chefredaktörer

I början var jag bloggvän. Det var innan det hette blogg, visserligen, men bloggens format är ju inte nytt. En av de tidigaste bloggarna jag regelbundet läste var Designobserver, det gick så långt att den fick inspirera till designen för den redaktionsblogg jag startade 2004. Det var en lite dagbok, ungefär som MacWorlds redaktionsblogg, som led av att varje inlägg fick handkodas. När jag gick på pappaledighet, dog den också.

Någonstans där 2005 kom bloggandet igång på allvar i Sverige. Plötsligt skulle ”alla” medier ha sina egna bloggare. Det var nu jag blev bloggfiende. Resonemanget var att ”när medierna hakar på ett fenomen, då är det snart dött”. Jag trodde att bloggen skulle bli ett Facebook: upp som en sol och så vidare.

Mediebloggandet störde på flera sätt, men framförallt tyckte jag då (och tycker fortfarande) att de flesta etablerade medier inte fattar vad bloggen har, som de etablerade medierna saknar.

Det är fyra viktiga punkter:
– snabbhet
– insatt / kunnig
– personlig / synlig avsändare, vilket ger attityd, tendens (subjektiv), trovärdighet (det finns någon bakom orden)
– möjlighet till dialog

Det är dessa fyra faktorer som gör bloggen intressant att läsa: finns inte åtminstone två av dem, blir det en ointressant blogg.

Det ironiska i det hela är att detta var något pressen var i sina unga år, sent 1800-tal och till typ mitten av 1900-talet.

Skribenterna var ofta subjektiva. Reportrarna fanns ute bland dem de skrev om, kanske lite för ofta på barer dock. Det fanns en stark chefredaktör eller grundare som hade tydliga, synliga värderingar (tänk Aftonbladets Hierta, Expressens Carl-Adam Nycop, Göteborgs Handels- och sjöfartstidnings Torgny Segerstedt till exempel).

Sedan kom förändringen. Journalisterna skulle bli objektiva. Sedan skulle de bli färre. I dag är de flesta chefredaktörer osynliga. Bredare bevakningsområden leder till grundare kunskaper. Etcetera.

Så kommer bloggen. Äntligen, här är det någon med koll som tycker någonting! Eller någon som törs vara öppen och blotta sig (livsfarligt idag, naturligtvis) i en dagbok!

Klart att det frestar. Åsikter och berättelser om människor har alltid fascinerat människor.

Så, vad gör etablerade medier? Startar bloggar.
Vad borde de ha gjort? Ändrat sitt redaktionella tänk. Tvingat reportrarna ut från redaktionen oftare. Låtit chefredaktören ta plats och ta bladet från tungan.
Däremot är jag ambivalent inför subjektiviteten, men kanske även det.

Jag fick fel. Bloggandet lever och frodas, i dag mer än någonsin tidigare.
Men istället för att media dödar bloggen, har jag på allvar insett att det blir tvärt om.

I morgon kommer alla att vara sina egna chefredaktörer. Av den ”gamla stammen”. Trovärdigheten i en blogg kan vara lika hög som i en dagstidning eller etermedia. Bloggar som Blondinbella eller Politikerbloggen har absolut potential att ersätta etablerade medier inom sina respektive områden. Kanske behövs en redaktion för att klara det, men varför inte?

Det känns otroligt mossigt att säga detta. Men det är en insikt som slog mig just igår. Det kommer att hända. Och mycket mer dramatiskt än vi ofta snackar om. Varför SvD? Varför Aftonbladet.se?

Frågor om pengar etc är naturligtvis viktiga, likaså om demokratiska frågor och annat. Men det är frågor som läsarna måste väcka och ta ställning till. Inte journalister och politiker i slutna rum.

Okej, kalla mig mossig. Säg emot. Men om du läst såhär långt, måste du väl tycka nåt ändå?

Annonser

  1. Bra – jag är min egen utgivare! Ha, ha, ha….

  2. Jag har haft den där insikten ganska länge… att det via bloggar kommer att startas nya tidningar. Dels så håller jag verkligen med dig om den egna rösten, personligheten i tilltalet. Men en vikitg variabel är nog trots allt kostnaden…

    Tidningshus är trögröliga och det kan bli deras fall…

  3. artofwork

    @Mary: Jag sa ju att det var ganska mossigt 😉

    Den låga startkostnaden för en blogg är viktig, det är sant. Men kostnaden för att förmedla kvalitativ information är ganska hög (insamlingen kostar, i första hand tid).
    Så initialt har det stor betydelse, men på sikt kommer också bloggare med ambition att ersätta etablerade medias funktioner att behöva få inkomster för sitt arbete också.

    Och ju större mediehusen blir, desto mer trögrörliga … 🙂

  1. 1 Lästips | Same same but different

    […] I morgon är alla chefredaktörer. Läs! […]




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: