Skrev just en nyhet om Reklamförbundets nya styrelse på capdesign.se. Två kvinnor i topp på förbundet för första gången, Elisabeth Ström och Pia Grahn Brikell.

Reklambranschen sägs ofta vara en manlig bastion. Personligen anser jag att visst, det kanske det har varit (Mad Men …), men i dag är det extremt många duktiga kvinnor i branschen. Har själv reflekterat över alla kvinnliga cd:ar (Helena Stendahl Hägg, Identityworks; Carin Blidholm Svensson och Susanna Nygren Barrett, BVD; Lotta Thunberg och Marie Wollbeck, BAS) och tycker att båda könen oftast är representerade i tävlingar och så. I senaste Resumé är det också flest tjejer som lyfts fram som de ”hetaste studenterna”.

Men kanske är det bara önsketänkande. Jag ser det jag vill se. Eller så är det stor skillnad mellan designbyråer (som de nämnda) och reklambyråer. Eller så är det vd:ar som räknas när könskriget ska göras upp, och där är det extremt få kvinnor såvitt jag vet (Ylva Lipkin lämnade vd-posten på Pangea häromdagen, dessutom: nu är det bara Amore jag vet har kvinnlig vd, utan att gräva).

Så min undran är: är det ett symtom att det är två kvinnor i topp? Eller en ren slump?
Och kanske ännu viktigare: spelar det någon roll rent praktiskt, eller har det mer en symbolisk / förebildsmässig betydelse med jämn könsfördelning på synliga poster?

Annonser

  1. Klart att det inte spelar någon roll. Det vore sexistiskt att påstå något annat. I teorin. I praktiken har de kvinnliga ledarna förmodligen väldigt stor betydelse i egenskap av förebilder för kommande generationer.
    Jag kan egentligen inte uttala mig i frågan eftersom jag aldrig sett upp till så mycket eller många. Dessutom är jag av det felaktiga könet i frågan.
    Men jag inser att det säkert finns många med behov av tanken ”kan hon så kan jag”. Därför behövs fler kvinnliga ledare. Sen tror jag att könet är ganska ointressant för ledaregenskaperna. De kvinnliga chefer jag haft har bara varit kvinnor just p g a sitt kön. Enligt genus var de män och betedde sig som sådana. Dåliga sådana.

  2. artofwork

    ”Se upp till” och förebild behöver ju inte vara detsamma: det är svårt att bli Sveriges första småvuxna brandman, lättare att följa i dennes spår, helt enkelt.

    Ditt kön är väl också helt irrelevant i frågan. Det handlar om filosofi, principer eller vad du nu vill kalla dem. Hatar det där, ”som man kan du ju inte uttala dig om … ”

  3. Försök att inte hata så mycket. Det förtär *lol*

  4. Tja ‘se upp till’ kanske inte är rätt ord, men det är ju kul för små gröna reklamtöser att se för de kan tänka ”ah, det är inte att jag är tjej som gör att det går trögt för mig, jag måste bli bättre!”

    Det var lite svårare att tänka så när hela toppen var fylld med gubbar. Man undrade ju helt klart vad som var fel men ens bok då, eller om det ens var bokens fel.




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: