FRA: Inget dödligt hot mot journalistik och demokrati

Jaha, FRA-lagen klubbades trots allt igenom på ett närmast kuppartat sätt (pol vs. väljare): jag hoppas innerligt att detta speglas i nästa riksdagsval, självklart i första hand genom en bortkryssning av vissa ledamöter som numera har så skitigt mjöl i sin säck att de borde ha hög prio hos FRA framöver. Men nej, just det, möjligheten att stryka kandidater finns ju inte längre … får stryka hela partiet istället, alltså …

Well well. Det är tragiskt att FRA-lagen bifölls (och ofattbart med röstsiffrorna: varför summerar de inte 349? Vad gjorde de vänstermänniskor som hade kunnat fälla förslaget? Snackar vi kulissparlament, eller vad?). Men de åsikter som nu presenteras som fakta är i vissa fall nästan patetiska. Framförallt gäller det journalisternas möjlighet att verka fritt framöver.

Många har kommenterat riskerna för dels meddelarskyddet (att alla anställda i det offentliga har rätt att meddela sig till medierna med syfte att uppgifterna ska publiceras, utan att arbetsgivaren har rätt att efterforska källan), dels källskyddet (att en journalist inte får avslöja sin källa för andra). Journalistförbundets ordförande, Agneta Lindblom Hulthén, är en som gör det, hos Resumé.

Jag är inte lika orolig. Tvärtom hoppas jag på en del positiva effekter för svensk journalistik av den nya lagen.

Först källskyddet. Den som är säker på att ett mejl eller, antar jag, telefonmeddelande, inte korsar gränsen på väg till mottagaren, kan alltså fortfarande i samma utsträckning som tidigare mejla, mobilringa eller messa in tips till medier.

Pessimisten som tror att också information som inte korsar gränsen kommer att samlas in, kan välja att se det på två olika sätt.

1) Ingenting har förändrats. En riktig pessimist inser snabbt att lagen inte påverkar praktiken det minsta: all svensk elektronisk kommunikation har redan samlats in i åratal, lagrats och genomsökts av svenska underrättelsemakter. För att inte tala om operatörerna, Google och andra som trålar alla våra elektroniska arkiv.
2) Kryptera. PGP och liknande krypteringsprogram ger inte fullständigt skydd, nej, men den som vill vara säker kan lägga några hundringar på ett riktigt vasst krypteringsprogram. Fortfarande kan allt knäckas, men i bästa fall tar det i allafall 20 år. Kryptering funkar egentligen bara på mejl, så sociala medier blir många gånger svåranvända, men få källor som vill vara anonyma lär väl tipsa journalister via Jaiku ändå.

Men det finns ytterligare alternativ, och det är detta jag tror kan leda till bättre journalistik.
Den som är säker på att elektronisk kommunikation snappas upp av olika skäl, kan helt enkelt arrangera ett möte. Just detta att journalister i större utsträckning kan tvingas att möta människor (läsare, uppgiftslämnare, allt i ett) öga mot öga tror jag kan bidra till bättre journalistik i förlängningen. När kommunikation bara sker i död form (mejl, sms) eller semidöd form (telefonsamtal), försvinner en hel del information och möjligheter. Ett möte är nästan alltid överlägset andra typer av kommunikation.

Jag inser att jag borde utveckla detta vidare, men det skulle bli ett evighetslångt inlägg (igen), så jag nöjer mig med att säga: omgivning, kroppsspråk, förklaringsmöjligheter, tillfälliga infall, sekundära informationskällor (klädsel, miljö m. m.). Hoppas poängen går fram.

I slutänden handlar källskyddet om journalistens plikt att i alla lägen skydda sin källa. Det kan fortfarande göras, och ska fortfarande göras. Är journalisten medveten om riskerna, kan denne gå till ytterligheter för att källan inte ska röjas. Inga problem. Faktum är att redan i dag är källskyddet väldigt hotat på många sätt: träffar jag en källa på Naturvårdsverket i deras konferensrum, finns risken att någon där skulle misstänka läckan när artikeln är publicerad. Kan jag då göra något annorlunda för att skydda min källa?

Sedan meddelarskyddet. FRA-lagen innebär i princip ingen alls ökad risk för att meddelarskyddet bryts jämfört med tidigare. Alla myndigheter och andra har länge kunnat efterforska alla interna källor. Jag tror att Länsarbetsnämnden har bra mycket större möjligheter att hitta en intern uppgiftslämnare själva än FRA har, hur som helst. Frågan här handlar inte om möjligheten att hitta, utan om viljan att leta. Så, innebär FRA-lagen att fler offentliga arbetsgivare kommer att vilja hitta interna uppgiftslämnare?

Ett extremt naivt påpekande är att även FRA är en myndighet och omfattas av meddelarskyddet, dvs inte heller de får efterforska eventuella källor. Som sagt naivt, men lika naivt är det att tro att den nya lagen gör någon som helst skillnad i detta fall.

Nej, FRA-lagen behöver inte alls spela någon större roll för journalister och medierna än människor i gemen. FRA-lagens betydelse är helt enkelt att den upphäver tryggheten för alla som skickar information via elektronisk kabel över gränsen, medvetet eller omedvetet.

Och till Deep edition och andra som pratar om demokratins död: nej, tyvärr, detta är ett demokratiskt beslut fattat i det forum vi i vårt demokratiska system valt som beslutsfattande forum. Detta är baksidan med demokrati, helt enkelt.
Ett beslut som faktiskt skulle hota demokratin, vore ett som reglerade vilka åsikter eller fakta som är ok och / eller får uttryckas. Finns sådana lagar, blir FRA:s ”nu också på papperet”-möjligheter att övervaka desto allvarligare.

Problemen för svensk demokrati är bra mycket större än denna lag, och bra mycket äldre.

Annonser

  1. Demokratins död? Men den rör ju på sig!
    Jag tänker på dr Manhattans slutreplik i Watchmen: ”In the end? Nothing ends, Adrian. Nothing ever ends.”

  2. Det finns ingen demokrati i Sverige i ordets rätta bemärkelse. Den som är tveksam kan väl studera yttrandefriheten.
    Självklart innebär inte FRA-förslaget den så kallade demokratins död. Det innebär att ett antal inkompetenta och kanske i vissa fall högst tveksamma individer får laglig rätt att granska korrespondens utan parternas tillåtelse (eller vetskap för den som är naivt lagd). Jag har inget förtroende för svensk underrättelseverksamhet. Jag har svårt att se hur lagen kommer att leda till större terrorsäkerhet.
    Om systemet ska fungera krävs att den bakom spakarna är vaken. Kuckeliku FRA.

  3. Rabbe

    > ”Den som är säker på att ett mejl eller, antar jag, telefonmeddelande, inte korsar gränsen på väg till mottagaren, kan alltså fortfarande i samma utsträckning som tidigare mejla, mobilringa eller messa in tips till medier.”

    Ja, kan du styra exakt vilka kablar och servrar ditt email (eller annan kommunikation) går via så är ju inte problemet jättestort. Hur många kan det?

    Internet – a series of tubes?

  4. artofwork

    Fredrik: Huvet på spiken: den rör ju på sig!

    Kontaktmannen: ”ingen demokrati” – den diskussionen är oerhört intressant och jag ger mig gärna in, men kanske inte just här, just nu.

    Rabbe: nej, visst är det så. Hela internet bygger på att ett meddelande testar nya vägar om en väg är stoppad, så du kan aldrig vara säker (en viktig aspekt som missas av de medier som deklarerar svenska servrar). Vad jag vill säga är att det inte är ett oöverstigligt problem med lagens hot mot källskydd och meddelarskydd. Hur långt du är villig att gå för att skydda dig kan du ju välja. Sitter jag på ett internetcafé, med en fejkmejladress, och tipsar en journalist, kan jag trots allt vara hyfsat säker på att jag själv kan fortsätta vara anonym, tex.

  5. Zombies rör också på sig.

  6. Kristofer

    I Österrike har personer nyligen gripits av polisen och häktats. För en del av de anklagade är det enda ”brottet” att de använt just kryptering och uppmanat andra att också göra det. Gripandena var en stor polisinsats med dragna vapen och insparkade dörrar, som gjordes med anklagelsen ”bildande av kriminell organisation”. Denna lag stiftades för att komma till bukt med organiserad kriminell maffiaverksamhet. De man slagit till mot nu är dock ingen maffia, utan ledande personer i den österrikiska djurrätts/djurskyddsrörelsen. Man har slagit till mot både kontor och engagerade medlemmar. Massvis med datorer, alla medlemsregister och kampanjmaterial har tagits så att deras fullt lagliga arbete inte kan fortlöpa. Myndigheterna försöker såklart rättfärdiga sitt beteende med att anklaga de gripna för diverse olagliga aktioner som djurrättsaktivister gjort. Men inga bevis har lagts fram för att de gripna (nu häktade en månad) skulle ha utfört dessa. Snarare är det väldigt framgångsrika kampanjer mot pälsfarmar/affärer etc som ses som en nagel i ögat på politiker och näringsliv. Detta har så klart relevans även för svenskar och koppling till FRA-debatten. Österrike har samma skimmer över sig som ett demokratiskt land som Sverige, men det har nu kommit fram att man övervakat mail och telefonsamtal i år, utan att få fram ett enda bevis (att avlyssna mail tycks också ha varit förbjudet enligt österrikisk lag), personer har blivit spårade via sina mobiltelefoner på ett väldigt precist avstånd (bara några meter), man misstänkliggörs (och häktas) för att man förordat kryptering, och polisen har även använt intima och personliga detaljer från privatlivet (som man avlyssnat sig till) mot de gripna. Amnesty och Miljöpartiet (även i Sverige) har kritiserat polisen och de ansvariga politikerna. Om detta kan hända i Österrike, så finns det som jag ser det inget som skulle visa på att Sverige är ett dugg bättre. Speciellt inte om man ser till senaste tidens debatt kring FRA-lagen. En sammanfattning om läget i Österrike finns på http://www.vgt.at/presse/news/2008/news20080621_en.php . En översikt över polisens övergrepp på http://www.vgt.at/presse/news/2008/news20080621_1_en.php .

  1. 1 deep.edition » Om det som hände

    […] T gillar FRA. Eller nåt. Han använder ett klasiskt argument: Och till Deep edition och andra som pratar om demokratins […]




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: