Archive for the ‘Reklam’ Category

Måste kommunicera det äkta.
Kommunikatören kan inte klistra på.
Äkthet innebär att blotta sig, det gör sårbarhet.
Att bara berätta det positiva funkar inte, är inte trovärdigt.
Måste kommunicera den rena känslan, inte berätta om den.
Kommunikatören måste känna eller kunna spegla den rena känslan.

Från mage – till mage.

Dåligt exempel: Tres femårsfilm.
Bra exempel: Silverfiskens blogg.

Berätta människans historia.
Berätta om visionerna, framstegen, misstagen, vedermödorna.
Tankens storhet.
Berätta inte om känslan. Framkalla den. Bara sanningen duger.

Skrev just en nyhet om Reklamförbundets nya styrelse på capdesign.se. Två kvinnor i topp på förbundet för första gången, Elisabeth Ström och Pia Grahn Brikell.

Reklambranschen sägs ofta vara en manlig bastion. Personligen anser jag att visst, det kanske det har varit (Mad Men …), men i dag är det extremt många duktiga kvinnor i branschen. Har själv reflekterat över alla kvinnliga cd:ar (Helena Stendahl Hägg, Identityworks; Carin Blidholm Svensson och Susanna Nygren Barrett, BVD; Lotta Thunberg och Marie Wollbeck, BAS) och tycker att båda könen oftast är representerade i tävlingar och så. I senaste Resumé är det också flest tjejer som lyfts fram som de ”hetaste studenterna”.

Men kanske är det bara önsketänkande. Jag ser det jag vill se. Eller så är det stor skillnad mellan designbyråer (som de nämnda) och reklambyråer. Eller så är det vd:ar som räknas när könskriget ska göras upp, och där är det extremt få kvinnor såvitt jag vet (Ylva Lipkin lämnade vd-posten på Pangea häromdagen, dessutom: nu är det bara Amore jag vet har kvinnlig vd, utan att gräva).

Så min undran är: är det ett symtom att det är två kvinnor i topp? Eller en ren slump?
Och kanske ännu viktigare: spelar det någon roll rent praktiskt, eller har det mer en symbolisk / förebildsmässig betydelse med jämn könsfördelning på synliga poster?

Resumé skriver om LO:s kampanj där de skickat brev till alla som bor granne med någon av Alliansens riksdagsledamöter. Målet med kampanjen är att få grannarna att påverka ledamöterna att rösta nej till ett förslag om förändringar i sjukförsäkringen.
Enligt artikeln har breven väckt stor ilska hos mottagarna, och enligt intervjuade m-ledamoten Hans Wallmark har han fått mer stöd efter kampanjen än före.

Trots detta eventuella resultat: LO, ni har gjort en jättebra kampanj.

Genom att vända sig direkt till enskilda människor (nåja, men jag hoppas att de i allafall använde personalisering) och försöka förmå dem att aktivera sig och direkt påverka sin egen granne, lyckas LO träffa helt rätt ur ett kommunikativt perspektiv.

– De gör ett abstrakt beslut tillgängligt för medborgaren privat

– De påpekar det personliga ansvaret för samhällets utveckling, i och med att de vänder sig direkt till en person

– De överbrygger klyftan mellan Sverige högsta beslutande och ”den lille” medborgaren

– De försöker utnyttja mänskliga relationer för att påverka

Jag tycker att det är helt rätt tänkt hela vägen. Det gäller alltså processen / metoden: om Wallmarks kritik är relevant för fler har LO uppenbarligen missat på någon punkt (fel tonfall till fel grupp människor, fel avsändare … ), men det kan vi inte veta. Råkar Wallmark bo i Djursholm kanske det blir andra reaktioner än om han bor i Handen.

Det finns en negativ aspekt med tillvägagångssättet, och det är att det finns lite mobbningsanstrykning i det hela. Men jag tror att den går att hålla borta med rätt tonfall, budskap etc. Är avsändaren medveten om att den finns, går den att hantera.

Vad tycker du? Personförföljelse eller bra kommunikation?

Till hösten (aug) blir jag reklamreporter på Resumé. Ska bli riktigt kul! Ser fram emot att gräva ner mig i branschen och resultaten ordentligt.

Jag var förbi på Resumé i dag och fick lite frågor om varför jag ville dit, men eftersom jag är så jäkla trög fick jag inte ur mig svaren ordentligt. Så jag har intervjuat mig själv istället.

Varför börjar jag på Resumé?

– Jag tycker att det är en tidning med stark journalistisk integritet, det är en nyhetstidning med en levande diskussion om sitt innehåll, journalistik och annat och ämnet lockar mig väldigt mycket. Jag har semisysslat med (som redigerare & layoutare) och skrivit om grafisk design i nästan tio år nu och vill utvecklas vidare. Jag kan välja mellan att gå djupare (som Rick Poynor som jag tycker är skittrist) eller att bredda mig: jag väljer det senare.

Vad vill jag åstadkomma som reklamreporter på Resumé?

– Jag hoppas kunna stå för en aktiv, engagerad och seriös bevakning av branschen och dess produkt. Jag tycker att reklam har en viktig roll att fylla i och för samhället, men precis som andra tjänster och branscher behöver den granskas utifrån. Bra journalistik leder till ett hälsosammare samhälle: på samma sätt kan en bra branschtidning leda till en starkare och hälsosammare bransch.

Har du bra koll på reklambranschen?

– Nej, det vill jag inte påstå. Bättre än gemene man förstås, men sämre än Mikael Storåkers. Men det är något jag kommer att ändra på fram till den 15 augusti, då jag börjar på Resumé.

Kommer du att fortsätta blogga?

– Det är öppet fortfarande. Jag kommer att blogga på resume.se, hur det blir med Art of Work vet jag inte. Men att underhålla två bloggar samtidigt med liknande ämnen blir nog både svårt och inte så bra.

Så, vad ska du göra fram till du börjar på Resumé?

– Jag kommer att jobba med material till CAP&Design #7 förstås, sedan blir det semester. Då kommer jag att plugga reklambranschen, hoppas jag.

Det räcker så.

I dag öppnade webbgalleriet för affischtävlingen Good 50×70.Kul projekt och många sevärda bidrag – gå dit och titta!

Good 50×70 är en tävling med politiskt / opinionsbildande syfte: att motbevisa att personer i reklam- och designbranschen bara kränger på konsumenter prylar de inte vill ha. Sju olika välgörenhetsorganisationer har fått lämna varsin brief, som drygt 1 700 olika personer sedan har svarat på (varav bara fyra från Sverige).